Sommar i kohagen

Det är kort väg mellan ladugården för mjölkkor till inhägnaden för kor i sin. Mjölkkorna i min brors ladugård vaggar fram med stinna juver medan deras släktingar och vänner sinkorna förstrött mumsar i sig sitt foder en bit därifrån i en väl uräten inhägnad. Det är kort väg mellan fähuset och hagen.

Besöket i kornas rike kopplade jag snabbt ihop med bilden av arbetet som mjölkko, ”lypsylehmä”, som Raija Julkunen skriver om i sin bok ”Uuden työn paradoksit”. Arbetet tar tid, engagemang, hängivelse … Det gäller också ”vanliga” arbeten, inte bara traditionella kallelseuppgifter som vi per automatik hänför till de krävande (tid, engagemang, hängivelse …) även om åsikterna om vem som har kallelsearbeten varierar.

Arbetet är nuförtiden är som en ”mjölkko” som mjölkar ur men som inte tycks ge något istället. Kraven och pressen på arbetsplatserna ökar med allt större arbetsmängd och allt hårdare arbetstakt. I samma mån minskar det gammaldags sociala utbytet arbetet gav. Att byta socialt liv mot pengar är enligt forskningen inte tillräckligt attraktivt. Det betyder i praktiken att en högre lön inte kompenserar ett otrivsamt arbetsklimat.

Går den arbetande människan i sin? Blir hon urmjölkad på sitt mänskliga innehåll i ett hårt arbetsklimat?

I nutida ladugårdar är kor högproducerande. Men de går också i sin. De tar en paus för en tid för att samla krafterna inför kommande utmaningar. Just där befinner sig många av oss i dessa tider: urmjölkade, slaka, i behov av vila: Semester!

Sommarhälsar
Rose-Maj Friman
sjukhuspräst

Annonser

Kommentera/Kommentoi

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s