”Gud, vad vill du vi ska tro?”

”Gud, vad vill Du vi ska tro?” , brister sångaren Lisa Ekdahl ut i radions morgonflöde på väg in till jobbet. Artigt av Lisa att fråga Gud vad han vill att vi ska tro, även om jag anar att frågan är retorisk. Oftast utgår vi i trosfrågor från oss själva: ”Jag tror på …” eller hellre ”jag tror inte på …”. Det verkar som om den negativa trosbekännelsen många gånger är lättare att slå fast. Det är så lätt att dras med i den negativa spiralen, den faller av sig själv. Är det samma fenomen som med städning? Det är lätt att stöka till, men kräver betydigt större kraftansträngning att reda upp.

I ett sjukhusperspektiv är frågan ”Gud, vad vill Du vi ska tro” inte alls avlägsen. Att ställa frågor inför livets obegripligheter dit sjukdom och död numera räknas är naturligt. Vem skulle man ställa till svars om inte den som man tänker är den yttersta orsaken till livet, dess ursprung och konsekvenser?

Inom vår kristna tradition är ifrågasättande ett tecken på en strävan att komma framåt, närmare en lösning på en många gånger svår gåta. Ibland, till och med ofta, blir lösningen en strävan att hitta ett sammanhang, en mening. Att ställa frågor är ett sätt att upprätta kontakt med Gud: ”Hur blev det så här? Varför drabbas jag/vi av sjukdom och död? Har också detta svåra en betydelse, en mening?” Många som frågar finner svar som öppnar nya meningsfulla vyer.

”Gud, vad vill du vi ska tro?” ingår i sången Om jag snubblat efter vägen. Där är vi väl alla, jokainen tyylillään.

rose-maj_frimanRose-Maj Friman
sjukhuspräst

Annonser

Kommentera/Kommentoi

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s