Hjärtkirurgin läggs ner i Vasa – lämnas de hjärtsjuka vind för våg?

ambulanssi

Många österbottningar känner som bäst en djup oro för sin egen del eller sina närstående hjärtsjuka – kommer vi i fortsättningen att få en god vård om hjärtkirurgin försvinner? Situationen blir inte bättre av ensidiga och till tonen skrämmande skriverier på webben och i pressen.

Sanningen är att behandlingen av hjärtsjukdomar fortsättningsvis kommer att ligga på en hög nivå i vårt distrikt. Här har vi på många sätt satsat mer på hjärtbehandlingar än de övriga centralsjukhusen.

Den vanligaste hjärtsjukdomen är den s.k. kranskärlssjukdomen, där kranskärlen som ger hjärtat näring är tilltäppta. Av denna orsak lider den del av hjärtmuskeln, som ska förses med syre via det tilltäppta kranskärlet, av syrebrist. Det här kommer till uttryck som bröstsmärtor, typiskt i samband med ansträngning. I lindriga fall är behandlingen hälsosamma livsvanor och mediciner. Om det inte räcker behövs en åtgärd av något slag. Ännu för ett tjugotal år sedan var den enda räddningen en bypassoperation som utfördes av en hjärtkirurg. Vid bypassoperationen kringgicks de tilltäppta områdena med en bit av en artär eller ven, som tagits från en annan del av patientens kropp. Det här förutsatte att bröstkorgen öppnades.

Nuförtiden kan de flesta tilltäppningar behandlas utan hjärtoperation. Via handledens eller ljumskens artärer förs en kateter, med en liten boll i spetsen, ända in till kranskärlet i hjärtat. Med hjälp av bollen på katetern kan det tilltäppta kärlet utvidgas. I allmänhet sätts även ett nätrör in, eller en s.k. stent, i det tilltäppta området för att garantera att det utvidgade området inte senare tilltäpps på nytt. Dylika ”trick” utförs inte av en kirurg, såsom många förmodar, utan av en kardiolog, dvs. en specialist i hjärtsjukdomar som till sin utbildningsbakgrund inte är kirurg utan en inremedicinare! Denna missuppfattning är till stor del orsaken till att folk i onödan oroar sig över att även all övrig mera krävande hjärtvård ska upphöra då kirurgin läggs ner.

Bild 1 - Akut hjärthändelse

Bild 1 – Akut hjärthändelse

Plötslig bröstsmärta (bild 1) kan bero på en hjärtinfarkt som förorsakats av en blodpropp eller annan tilltäppning i kranskärlet. I sådana fall måste ambulans snabbt tillkallas. Förstavårdare tar omedelbart en hjärtfilm på plats och sänder den till Vasa centralsjukhus jourhavande hjärtläkare, som sedan fattar beslut om det är en hjärtinfarkt som kräver en akut ballongvidgning. I dylika situationer förs patienten till vårt hjärtlaboratorium där jourhavande hjärtläkare snabbt öppnar det tilltäppta kranskärlet. Allt det här borde ske inom två timmar. En motsvarande hjärtinfarktsjour finns enbart på ett fåtal sjukhus i Finland och resultaten hos oss uppfyller alla kvalitetskriterier. I lindrigare fall förs patienten till vår akutpoliklinik eller till en hälsovårdscentral där orsaken till smärtan utreds och beslut om vårdlinjer och vårdplats fattas. I 5 procent av fallen lyckas inte ballongvidgningsbehandlingen eller är till hjälp för hjärtinfarktpatienten – med vårt befolkningsunderlag betyder det cirka 2–3 patienter per år. Det är i dylika fall som patienten behöver kirurgi.

Bild 2 - Planerad undersökning/behandling

Bild 2 – Planerad undersökning/behandling

Om kranskärlssjukdomen ger symtom enbart vid ansträngning, i form av bröstsmärta, kan den undersökas i icke-brådskande ordning (bild 2), och vid behov kan kranskärlen genomgå en kontrastmedelundersökning. Eventuella, signifikanta tilltäppningar kan vid behov vanligen behandlas med en ballongvidgning eller något annat ingrepp som utförs av en hjärtläkare. Hos vissa patienter blir resultatet bättre med hjälp av en bypassoperation som utförs av en hjärtkirurg och som i dylika fall kan utföras helt utan brådska. Förutom kranskärlssjukdomar kan även svåra klaffel behandlas med hjälp av operationer.

Även om hjärtkirurgin läggs ner får hjärtpatienterna alltjämt den vård de behöver av oss. De tämligen få patienter som behöver kirurgi remitteras till ett universitetssjukhus, antingen i icke-brådskande ordning eller akut beroende på situationen.

Det har påståtts att en hjärtläkare inte överhuvudtaget får utföra ballongvidgningar och lägga in stenter utan att en hjärtkirurg finns på plats i händelse av komplikationer. En dylik beredskap upprätthålls, vid avsaknad av hjärtkirurgi, inte på något annat centralsjukhus i Finland och hos oss enbart tidvis. Alla behandlingar och åtgärder, även hjärtkirurgin, är naturligtvis förknippade med egna risker. Riskerna vid ballongvidgningar av kranskärl och vid andra åtgärder som utförs av hjärtläkare är medicinskt godtagbara i jämförelse med den ofantliga nytta som åtgärderna medför.

På medicinska och patientsäkerhetsmässiga grunder kan alltså konstateras att behovet av hjärtkirurgi avsevärt har minskat och är icke-brådskande för merparten av patienterna. Vi har inte en enda egen hjärtkirurg, utan hjärtkirurgiverksamheten och den tillhörande medicinska kvalitetsutvecklingen saknar ledning. Våra två sista överläkare i hjärtkirurgi var båda av den åsikten att en verksamhet som är beroende av endast en hjärtkirurg inte uppfyller de krav som ställs på patientsäkerhet – vad göra om hjärtkirurgen själv insjuknar akut under en operation och det inte finns ingen som kan ta hans plats? Om vi skulle ha så många hjärtkirurger att jourbördan inte skulle bli för stor, så skulle de ändå med vårt lilla befolkningsunderlag inte ha tillräckligt med patienter att operera under tjänstetid för att upprätthålla sina kunskaper och färdigheter.

Trots att de ovan nämnda medicinska orsakerna är helt tillräckliga som motivering för att lägga ner verksamheten, finns det ytterligare orsaker. I dag lider t.o.m. universitetssjukhus av en brist på hjärtkirurger, vilket gör det osannolikt för oss att lyckas locka hit en egen, erfaren och erkänt skicklig kirurg till en tjänst med en tjänstelön. Att driva en tung jour som kräver ett stort team blir också oskäligt dyrt med ett så här litet befolkningsunderlag och patientantal. Det råder en stor brist på utrymme på vårt sjukhus och hursomhelst kommer vi att bli tvungna att flytta vissa verksamhetsformer någon annanstans. Därtill kräver ägarkommunernas ekonomiska trångmål att också vi måste spara.

Hjärtsjukdomarna är en folksjukdom och varje människoliv är dyrbart. Som läkare behandlar jag alla sjukdomar och patientgrupper likvärdigt. Det gör det omöjligt att förstå varför så många har kört fast i den föråldrade övertygelsen om att den numera avtagande kirurgiska behandlingen av hjärtsjukdomar fortfarande är det som befolkningen i Österbotten saknar och behöver? Och detta i en utsträckning som förbigår behovet av att behandla alla andra sjukdomar! Vi har ju faktiskt många andra sjukdomar som med större insatser kunde rädda människoliv och lindra lidande. Många av dessa berör människogrupper som inte själv förmår stå på sig och således inte får spaltutrymme i tidningar eller kan utöva makt på diskussionsforum på webben. Om vi blir tvungna att istället spara enligt osthyvelprincipen, dvs. genom att permittera personal, minska antalet vikarier och göra kraftiga utbildningsnedskärningar, äventyras vården på intensiven, hjärtövervakningen, prematuravdelningen, förlossningssalen, akutpolikliniken och cancerpolikliniken, men även all annanstans på sjukhuset. Och det kan leda till att alla våra patienter blir lidande. Så raskt upp på barrikaderna, NI, vars egna eller era närståendes vårdmöjligheter nu äventyras genom en nedskärning av de medel som reserverats för er vård och förmedla er oro till beslutsfattarna! Annars vinner känslorna över förnuftet, de högljudda över de tysta och medierna över de vårdexperter som agerar likvärdigt för hela befolkningen i distriktet. Världen är obarmhärtig.

Vården av hjärtpatienter är viktig, liksom vården av alla andra patientgrupper. Vi har en hjärtinfarktjour som bara finns på ett fåtal sjukhus i Finland. Vi har en bemanning med erfarna och erkända kardiologer. Vi har ett rytmstörningslaboratorium som leds av vår professor i inremedicin och som det inte finns många av utanför universitetssjukhusen. Vi har på många olika sätt satsat på utvecklingen av hjärtbehandlingar och våra resultat är glädjande goda, de bästa i landet då det gäller t.ex. behandlingen av hjärtinfarkt. Hjärtpatienterna kommer även i fortsättningen att vara i goda händer hos oss.

Vänliga hälsningar,

auvo

Auvo Rauhala

chefsöverläkare
Vasa centralsjukhus

Annonser

3 reaktioner på ”Hjärtkirurgin läggs ner i Vasa – lämnas de hjärtsjuka vind för våg?

  1. Hjärtinfarktpatientens vård har blivit bättre det sista året i och med hjärtinfarktjouren som startade 5.11-12. Nu vårdas alla patienter med akut bröstsmärta på VCS från vårt eget sjukvårdsdistrikt och även patienter från sydösterbottens sjukvårdsdistrikt från årets början. Tidigare var hjärtteamet också måna om att ordna vård åt denna patientgrupp, men utan organiserad verksamhet kunde man inte garantera att få ihop ett hjärtteam utan hjärtinfarktpatienten skickades även då till Tammerfors för angiografi och ballongutvidgning om inte tromblösande medicinering kunde ges lokalt på vårt sjukhus. Nu sköts detta på VCS dygnet runt.

Kommentera/Kommentoi

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s