Läkaren finns på tråden under telefontider | Puhelinaikana lääkäri on langan päässä

puhelinajat

Läkaren finns på tråden under telefontider

För att vårdarbetet ska löpa så smidigt som möjligt har polikliniker, läkare och skötare bestämda telefontider. Med en telefontid avses en bestämd dag och tid då ifrågavarande person eller enhet kan nås per telefon. Under övriga tider koncentrerar sig personalen på att vårda patienter.

Till en del personer och enheter kan man bara lämna ett ringbud. Och då kan de ringa tillbaka då vårdarbetet tillåter det.

Telefontiderna hittas under respektive enhets kontaktuppgifter på centralsjukhuset webbsidor. Även personalen på telefonväxeln (tfn 06 213 1111) berättar gärna om när ifrågavarande person eller enhet kan nås.

Läs också: Telefontider gör poliklinikernas telefontrafik smidigare

puhelin_sininen

Puhelinaikana lääkäri on langan päässä

Jotta hoitotyö sujuisi mahdollisimman juohevasti, poliklinikoilla, lääkäreillä ja hoitajilla on puhelinaikoja. Puhelinajalla tarkoitetaan tiettyä päivää ja kellonaikaa, jolloin kyseisen henkilön tai yksikön tavoittaa puhelimitse. Muina aikoina henkilökunta keskittyy potilaiden hoitamiseen.

Joillekin voi jättää ainoastaan soittopyynnön. Näin he voivat soittaa takaisin silloin, kun hoitotyö antaa myöten.

Puhelinajat löytyvät kunkin yksikön yhteystiedoista keskussairaalan verkkosivuilta. Myös puhelinvaihteen henkilökunta (puh. 06 213 1111) kertoo mielellään, milloin kenenkin tavoittaa.

Lue myös: Puhelinajat sujuvoittavat poliklinikoiden puhelinliikennettä

Annonser

Minneslista för patienten: Fråga, berätta och bekräfta

Sjukhusets slogan är ”I goda händer”. Betraktat från vårdpersonalens perspektiv betyder det här en evidensbaserad och modern vård som genomförs på ett högklassigt och säkert sätt. Det här betyder emellertid inte att patienterna passivt ska ta emot den erbjudna vården. Tvärtemot – för att uppnå ett så bra resultat som möjligt förväntas patienten och anhöriga själva aktivt engagera sig i vården.

Det här betyder bland annat att vi uppmuntrar våra patienter att ställa frågor om syftet och målet med vården. Vi diskuterar också gärna frågor som berör vården av patienten. Gällande förberedelser inför undersökningar och ingrepp är det ofantligt viktigt att patienten förstår vårdpersonalens instruktioner, och varför det är viktigt att följa anvisningarna och vad som kan inträffa om så inte sker. Samarbete krävs alltså för att uppnå det gemensamma målet.

Vi har sammanställt en patientguide där vi listar vad patienten bör komma ihåg när han eller hon kommer till sjukhuset för vård. Det lönar sig att bekanta sig med guiden redan innan sjukhusbesöket.

Som patient bör du komma ihåg åtminstone följande:

1. Uppge för vilken åkomma du söker vård.
2. Fråga vad vi försöker utreda då vi undersöker dig.
3. Försäkra dig om att vi kollar din identitet innan vi behandlar dig.
4. Säg till om du har smärtor.
5. Försäkra dig om att du får reda på resultatet av dina undersökningar.
6. Säg till om du är orolig eller misstänksam gällande något.
7. Om du upplever att det skett ett vårdmisstag, meddela omedelbart personalen.
8. Fråga hur din vård planeras fortsätta.

mariplukka2

 

Mari Plukka
p
atientsäkerhetskoordinerare
Vasa centralsjukhus

Potilaan muistilista: Kysy, kerro ja varmista

Sairaalamme slogan on ”Hyvässä hoidossa”. Hoitohenkilökunnan näkökulmasta se tarkoittaa tutkimuksiin perustuvaa ja ajantasaista hoitoa, joka toteutetaan laadukkaasti ja turvallisesti. Se ei kuitenkaan tarkoita sitä, että potilaat vain ottaisivat tarjotun hoidon vastaan passiivisesti. Päinvastoin: parhaaseen mahdolliseen lopputulokseen pääsemiseksi potilaan ja omaisten odotetaan osallistuvan hoitoon aktiivisesti.

Tämä tarkoittaa muun muassa sitä, että kannustamme potilaita kysymään hoidon tarkoituksesta ja tavoitteista. Keskustelemme myös mielellämme potilaan hoitoon liittyvistä asioista. Kun hoitoalan ammattilaiset kertovat potilaalle tutkimuksiin ja toimenpiteisiin valmistautumisesta, on hyvin tärkeää, että potilaat ymmärtävät, miksi annettuja ohjeita on noudatettava ja mitä saattaa tapahtua, jos ohjeita ei ole noudatettu. Yhteisen päämäärän eteen työskenteleminen on siis tiimityötä.

Olemme laatineet potilaille oppaan, jossa kerromme mitä seikkoja potilaan on hyvä tuoda esiin saapuessaan hoitoon sairaalaan. Oppaaseen kannattaa tutustua jo ennen sairaalaan tuloa.

Potilaana ollessasi muista ainakin nämä:

  1. Kerro, mihin vaivaan tarvitset hoitoa.
  2. Kysy, mitä sinulle tehtävillä tutkimuksilla pyritään selvittämään.
  3. Pidä huolta, että henkilöllisyytesi varmistetaan ennen sinulle tehtäviä toimenpiteitä.
  4. Kerro, jos sinulla on kipuja.
  5. Varmista, että saat tiedon sinulle tehtyjen toimenpiteiden tuloksista.
  6. Kerro, jos sinua epäilyttää tai huolettaa jokin asia.
  7. Jos koet hoidossasi tapahtuneen virheen, ilmoita siitä henkilökunnalle välittömästi.
  8. Kysy, miten hoitosi on tarkoitus jatkua.

 

mariplukka2

 

Mari Plukka
potilasturvallisuuskoordinoija
Vaasan keskussairaala

Boka labbtid behändigt via Nettilab

nettilab_sveHittills har det varit möjligt att boka labbtid till Vasa centralsjukhus och Smedsbyvägens laboratorier, men nu går det också att boka tid till laboratorierna i Laihela, Malax, Korsnäs och Lillkyro. Bokningen sker via Nettilab. Tid för provtagning måste alltid bokas i förväg till dessa laboratorier (gäller ej jourpatienter).

Du kan också boka tid per telefon 06 213 1626. Genom att boka tid slipper du köa till provtagningen och i bästa fall är laboratoriebesöket över på fem minuter.

– Då du bokar tid förlöper besöket smidigt och när det passar dig bäst, säger avdelningsskötare Sari Kärki på kliniska laboratoriet.

Öppettider vid laboratorier och provtagningspunkter:
Centralsjukhusets laboratorium må–fre 7.00–15.00
Smedsbyvägens laboratorium må–to 8.00–15.00, fre 8.00–14.00
Laboratoriet i Laihela må–to 7.30–14.30, fre 7.30–14.00
Provtagningen i Lillkyro må och ons kl. 7.00–12.30
Laboratoriet i Malax må–fre 7.30–15.00
Provtagningen i Korsnäs torsdagar 8.00–11.30

Från Kina till centralsjukhuset som sjukskötare

Chang_Zhang_blogi

Kinesiskan Chang Zhang flyttade till Vasa för sex år sedan för att komplettera sina sjukskötarstudier. Nu arbetar hon på den onkologiska avdelningen vid Vasa centralsjukhus och planerar att bli kvar i Finland åtminstone tillsvidare. Beroende på vilket språk patienten använder arbetar hon antingen på svenska eller finska.

Zhang inledde sina språkstudier i svenska redan under studietiden på Novia. Studierna gick i huvudsak på engelska, och för Zhang som kan engelska var det lätt att lära sig svenska.
– Skolan arrangerade språkkurser, men jag studerade också flitigt därhemma. Jag läste tidningar och ordboken, säger Zhang.

Viktigt med praktisk erfarenhet

Enligt Zhang lär man sig ett språk bäst då man får använda det till exempel på jobbet. Vid diskussioner med patienter får jag förbättra mitt ordförråd som anknyter till sjukvården, men naturligtvis pratar vi även om vardagligare saker.

– Jag har för vana att alltid kontrollera att jag har förstått allt det som patienten har sagt, för jag vill vara säker på att jag inte har missat något, berättar Zhang.

Zhang deltar även i centralsjukhusets egna språkkurser i svenska och finska. Nu har hon avklarat utbildningsstyrelsens språkexamen i båda språken.
– Mina arbetskompisar är till oersättlig hjälp för jag kan alltid fråga dem om jag behöver hjälp i språkfrågor. De uppmuntrar mig också att prata svenska och finska.

Språket en del av kulturen

– Jag har vistats i Kina på somrarna, men tänker bli kvar i Finland åtminstone tillsvidare. Jag trivs bra i mitt arbete och arbetskulturen i Finland passar mig.
– I Finland kan man lita på arbetsgivaren. I Kina kan man aldrig veta om man till exempel måste arbeta övertid och får man lön för övertiden, säger Zhang.

Det är viktigt att lära sig språket inte bara för att göra det lättare att kommunicera utan även för att lätta anpassa sig till kulturen.
– Det är viktigt att vilja lära sig språket. Det att jag ville anpassa mig in i det finska samhället och få arbetet att löpa motiverade mig att studera språk, säger Zhang.

Text och bild: Mia-Mari Lähteenmäki

Kiinasta sairaanhoitajaksi Vaasan keskussairaalaan

Chang_Zhang_blogiKiinalainen Chang Zhang muutti Vaasaan kuusi vuotta sitten täydentääkseen sairaanhoitajaopintojaan. Nyt hän työskentelee Vaasan keskussairaalan onkologian osastolla ja suunnittelee jäävänsä toistaiseksi Suomeen.  Töitä hän tekee sekä suomeksi että ruotsiksi – sen mukaan, mitä kieltä potilas puhuu.

Kieltenopiskelu alkoi jo opiskeluaikoina Novialla, kun Zhang otti haltuun ruotsin kielen. Pääasiallisena opiskelukielenä oli englanti, ja ruotsin oppiminen tuntui englantia osaavalle Zhangille helpolta.
– Koulussa järjestettiin kielikursseja, mutta opiskelin ahkerasti myös kotona. Luin sanakirjaa ja lehtiä, Zhang kertoo.

Käytännön kokemus tärkeää

Kieltä oppii Zhangin mukaan parhaiten, kun sitä pääsee käyttämään esimerkiksi töissä. Potilaiden kanssa keskusteleminen kehittää sairaanhoitoalan sanastoa, mutta juteltua tulee myös arkipäiväisistä asioista.
– Minulla on aina tapana tarkistaa, että olen ymmärtänyt kaiken oikein potilaan puheesta. Haluan olla varma, ettei mitään jää huomaamatta, Zhang kertoo.

Zhang osallistui myös keskussairaalan omille kielikursseille suomeksi ja ruotsiksi. Nyt hän on suorittanut opetushallituksen järjestämät kielitutkinnot molemmista kielistä.
– Työkaverit ovat olleet minulle korvaamaton apu, sillä voin aina kysyä heiltä apua kielen kanssa. He myös kannustavat minua puhumaan rohkeasti suomea ja ruotsia.

Kieli on osa kulttuuria

– Olen viettänyt kesiä Kiinassa, mutta aion jäädä toistaiseksi Suomeen. Viihdyn hyvin työssäni ja Suomen työkulttuuri sopii minulle.
– Suomessa työnantajaan voi luottaa. Kiinassa ei voi esimerkiksi koskaan tietää, pitääkö jäädä ylitöihin tai saako tehdystä ylityöstä palkkaa, Zhang kertoo.

Kielen oppiminen on tärkeää kommunikoimisen helpottumiseksi, mutta myös siksi, että kulttuuriin on helpompi sopeutua kielen kautta.
– On tärkeää haluta oppia kieltä. Suomeen sopeutuminen ja työn sujuminen motivoivat minua opiskelemaan kieliä, Zhang tiivistää.

Teksti ja kuva: Mia-Mari Lähteenmäki

Riittävä ravinto nopeuttaa toipumista

vajaaravitsemus

Vajaaravitsemus on Suomessa valitettavan yleistä: kaikista sairaalaan tulevista potilaista 30–60 % ei pysty syömään riittävästi tai ei saa ravinnostaan riittävästi ravintoaineita.

Vaasan keskussairaalassa on tartuttu ongelmaan kehittämällä osastoille yhteinen toimintamalli vajaaravitsemuksen havaitsemiseen ja hoitamiseen.

– Potilas punnitaan ja mitataan, hänen painoindeksinsä lasketaan ja kysytään, onko hänen painonsa laskenut viime kuukausina. Sen jälkeen potilasta haastatellaan syödyn ruoan määrästä, ravitsemusterapeutti Kaisa Kinnunen kuvailee kartoitusvaihetta.

Vajaaravitsemus on tärkeää hoitaa, sillä hyvin ravittu potilas toipuu nopeammin sairauksista, hänen elämänlaatunsa, mielialansa ja vireystilansa kohenevat ja riski saada infektio tai painehaava pienenee. Hyvässä ravitsemustilassa olevien potilaiden hoitoajatkin ovat lyhempiä verrattuna huonossa ravitsemustilassa oleviin.

Vajaaravitsemusta hoidetaan muun muassa tähän tarkoitukseen kehitellyllä, tehostetulla ruokavaliolla, jossa pieni annos sisältää enemmän energiaa kuin tavallisesti. Myös lisäravintovalmisteita hyödynnetään.

Vajaaravitsemuksessa on Suomessa harvoin kyse ruoan puutteesta.

– Vajaaravitsemuksen taustalla on usein esimerkiksi tietty sairaus, puremis- tai nielemisvaikeuksia tai ruokahaluttomuutta, Kinnunen kertoo.

Myös muun muassa korkea ikä, heikentynyt yleiskunto, liian yksipuolinen ruokavalio tai äskettäinen aivohalvaus, kantasolusiirto tai leikkaus voi altistaa vajaaravitsemukselle.

Teksti on julkaistu alun perin Kotikäynti-lehden numerossa 3/2014.

Snabbare tillfrisknande med rätt kost

vajaaravitsemus

Undernäring är tyvärr ett vanligt problem i Finland. Av alla sjukhuspatienter klarar 30–60 procent inte av att äta tillräckligt eller får inte den näring de behöver från maten.

Vasa centralsjukhus har uppmärksammat problemet genom att gå inför en gemensam strategi för alla avdelningar, för att upptäcka och behandla undernäring i tid.

– Patienten vägs och mäts, viktindexet räknas ut och patienten får berätta om eventuella viktminskningar de senaste månaderna. Därefter intervjuas patienten om sina matvanor, säger näringsterapeut Kaisa Kinnunen om kartläggningsskedet.

Det är viktigt att behandla undernäring. En välnärd patient återhämtar sig snabbare från sjukdomar, livskvaliteten, humöret och vakenheten förbättras och risken att drabbas av infektioner eller trycksår minskar. Vårdtiden är också kortare för en patient med god näringsbalans.

Undernäring behandlas bland annat med en specialutvecklad diet, där en liten portion innehåller mer energi än vanligt. Kosttillskott används också.

I Finland är det sällan bristen på mat som leder till undernäring.

– Det bakomliggande problemet är ofta exempelvis någon sjukdom, svårigheter att tugga eller svälja samt dålig aptit, säger Kinnunen. Hög ålder, försämrad allmänkondition, en ensidig diet, plötsligt slaganfall, stamcellstransfusioner eller operationer kan också öka risken för undernäring.

Texten har ursprungligen publicerats i Hembesöket-tidningen 3/2014.

5 kysymystä oikomishoidosta

5 kysymystä oikomishoidosta

1. Miten pääsen oikomishoitoon?
Lääkäri tai hammaslääkäri voi kirjoittaa lähetteen, jonka erikoissairaanhoidon hammaslääkärit käsittelevät. He päättävät, kutsutaanko potilas suupoliklinikalle vai ei. Jotta keskussairaalaan pääsisi erikoissairaanhoitoon, on ongelman johduttava kehityshäiriöstä tai oltava niin vaikea, että se voidaan luokitella sairaudeksi.

2. Miten hoito aloitetaan?
Ensimmäisellä käynnillä potilas täyttää kyselylomakkeen, jossa kartoitetaan ongelmia ja oireita. Sen jälkeen potilas tutkitaan, jotta nähdään, kuinka vaikea purentavirhe on toiminnallisesti ja aiheuttaako se muita ongelmia. Tutkimus ja hoitosuunnitelma tehdään yhteistyössä oikomishoidon, kliinisen hammashoidon ja suukirurgian erikoishammaslääkärien kanssa.

3. Mitä suukirurgit ja oikomishoidon erikoishammaslääkärit tekevät?
Tavoitteena on luoda tasapainoinen ja toimiva purenta, jossa ylä- ja alaleuan hammaskaaret sopivat yhteen. Leukakirurgit ja oikojat voivat tarvittaessa leventää ylä- ja alaleukaa tai siirtää leukaa eteenpäin tai taaksepäin. Oikomishoitoa tehdään ennen kirurgista toimenpidettä ja sen jälkeen. Osa saa avun pelkästä purentakiskosta, kun taas toiset voivat tarvita sekä oikomishoitoa että kirurgista hoitoa.

4. Mitä potilaalta itseltään vaaditaan?
Ennen hoidon aloittamista hammaslääkäri varmistaa aina, että potilas ymmärtää, mihin on ryhtymässä. Hoitoprosessi on vaativa ja vie aikaa. Hammashoidossa hoidon onnistuminen ja sen kesto riippuu paljolti potilaasta itsestään. Jos potilas noudattaa ohjeita tarkasti ja käyttää oikomiskojeitaan, syntyy tulostakin nopeammin.

5. Mitä tapahtuu, kun hammasraudat otetaan pois?
Hoito ei pääty siihen, että hammasraudat otetaan pois. Aktiivisen oikomishoidon aikana hampaat siirtyvät uusille paikoille. Sen jälkeen alkaa uusi hoitojakso, jolla tulosta pyritään ylläpitämään. Sen vuoksi on tärkeää, että potilas käyttää ylläpitokojeitaan ohjeiden mukaisesti, jotta hampaat pysyvät paikoillaan sen jälkeen kun hammasraudat on poistettu eivätkä ala siirtyä takaisin kohti entisiä paikkojaan.

Kysymyksiimme oikomishoidosta vastasi suu- ja leukakirurgian ylilääkäri Minna Ehrnrooth. Teksti on julkaistu alun perin Kotikäynti-lehden numerossa 3/2014.

Teksti: Charlotta Järf | Kuva: Katja Lösönen

Lue myös: Uusi purenta paransi Katjan päänsäryn

5 fakta om tandreglering

5 kysymystä oikomishoidosta

1. Hur kan jag få tandreglering?
En läkare eller tandläkare kan skriva en remiss, som sedan behandlas av specialsjukvårdens tandläkare. Dessa avgör om patienten får en kallelse till munpolikliniken eller inte. För att få specialsjukvård vid ett centralsjukhus måste problemet bero på en utvecklingsstörning eller vara så svårt att det klassas som en sjukdom.

2. Hur inleds behandlingen?
Under det första besöket fyller patienten i ett frågeformulär, för att kartlägga problem och symtom. Sedan undersöks patienten för att se hur svårt bettfelet är funktionellt sett och om bettfelet orsakar andra problem. Undersökningen och vårdplanen görs som samarbete mellan tandregleraren, den kliniska tandläkaren och munkirurgen.

3. Vad gör munkirurger och tandreglerare?
Målsättningen är att skapa ett balanserat och funktionellt bett, där över- och underkäkens tandbågar passar ihop. Käkkirurger och tandreglerare kan vid behov bredda övre eller undre käken, eller fl ytta käken framåt eller bakåt. Tandreglering görs innan och efter kirurgiska ingrepp. En del kan få hjälp av en bettskena, medan andra kan behöva kombinerad tandreglering och kirurgisk vård.

4. Vad krävs av patienten själv?
Innan vården inleds försäkrar sig tandläkaren alltid om att patienten förstår vad denne ger sig in på. Det är en krävande vårdprocess som tar tid. I tandvården hänger det väldigt mycket på patienten själv om vården lyckas, eller hur länge vården tar. Om patienten noggrant följer instruktionerna och använder sina tandregleringsapparater och gummiband kommer också resultatet snabbare.

5. Vad händer när tandställningen tas bort?
Vården är inte över bara för att tandställningen tas bort. Under den aktiva tandregleringen sker en stor förändring i tändernas placering. Därefter börjar en ny vårdperiod, som syftar på att upprätthålla resultatet. Därför är det avgörande att patienten kontinuerligt använder sina retentionsapparater, för att hålla tänderna på plats när tandställningen väl är borta.

Minna Ehrnrooth, övertandläkare i mun- och käkkirurgi, svarade på våra frågor om tandreglering. Texten har ursprungligen publicerats i Hembesöket-tidningen 3/2014.

Text: Charlotta Järf | Foto: Katja Lösönen

Läs också: Nytt bett gjorde Katja frisk